Metall slår sig restspänningar

Härdning

Härdningsprocessen utförs i tre steg:

  • upplösning
  • kylning
  • åldring

 

Vid profilpressning sker upplösningen under själva pressningen. Rekommenderade tider och temperaturer framgår från Tabell

Upplösning

Uppvärmningen mot upplösningstemperatur bör ske snabbt. Tiden för uppvärmningen förmå variera från några minuter till ett par timmar. Även ugnskapaciteten och godsmängden påverkar tiden. Det existerar viktigt att godset placeras på sådant sätt inom ugnen att värmning samt kylning sker likformigt inom hela partiet. Riktvärde på grund av hålltiden vid uppnådd temperatur (godstemperatur) är 15–60 minuter.

Upplösning

Snabb uppvärmning till full genomvärmning. Hålltid 15–60 minuter beroende på godstjocklek. Forcerad luftkylning (fläkt) om godstjockleken existerar mindre än 6 mm. Vid tjockare gods: Kylning i vatten. Kylhastighet: 1–2ºC/s

Temperaturgränserna vid upplösning är väsentliga. Alltför låg temperatur medför ofullständig upplösning och därmed låg hållfasthet. Alltför upphöjd tem

Definition -Svetsning Fogningsprocess där delar SAMMANFOGAS vid sina kontaktytor (fraying surface) med hjälp av VÄRME eller TRYCK Fördelar svetsning -Möjliggör PERMANENTA fogar -EKONOMISKT sätt att sammanfoga delar (materialanvändning och tillverkningskostnad tex skruvar, bultar, hål) -Kan utföras ute i fält Nackdelar med svetsning. 1 s355j2 egenskaper 2 Metoder för metallurgisk fogning - Lödning - Svetsning Varför fogning? Material kan ofta formas till en begränsad variation av grundformer, men för att få till andra former kan dessa behöva sammanfogas till mer avancerade former. Vilka slags fogar finns och vilka fogningstekniker lämpar de sig för? Överlappsfog: Svetsning, lödning Kälfog: Svetsning. 3 mig svets inställningar 4 Spänningar i metaller är det "kända okända" när metallkonstruktioner ska konstrueras och dimensioneras. Spänningarna minskar materialens prestanda, men är svåra att mäta. Därför används ofta konservativa säkerhetsfaktorer som slösar både material och pengar. 5 utmattning om man beaktar restspänningar och varierande materialegenskaper i analyserna. För den komponent och de specifika lastfall som analyserades i det här projektet har restspänningar-na liten inverkan. Däremot visar det sig att utmattningslivslängden minskar kraftigt om man tar hänsyn till varierande lokala materialegenskaper. Summary. 6 Detta ger materialet en kallstukad struktur i hörnen, som måste utformas med större radie för att undvika sprickbildning. Hörnradien medför i sin tur konsekvenser som man måste ta hänsyn till vid sammanfogning. KKR har ofta inbyggda restspänningar som kan leda till att materialet slår sig vid exempelvis blästring eller svetsning. 7 smältdike svets 8 När gjutgodset har stötits ut från verktyget och svalnat ner till rumstemperatur, antingen i vatten eller luft, blir oftast gjutgodset "skevt", d vs det "slår. 9 restspänningar, vilket kan leda till deformation eller sprickbildning. 10 Projektet bestod av tre delar; deformations- och termo-volymetriskt genererade restspänningar samt en mätteknisk signatursstudie. Verifiering av mätmetoder och numeriska modeller genomfördes genom ett antal försök i processerna rullriktning, bockning med styrd radie samt härdningsexperiment i varierande skala. 11

Ytteknik f&#;r b&#;ttre prestanda och h&#;llbarhet hos konstruktionsmaterial

Förbättring av utmattningsmotståndet genom kontrollerade restspänningar

Restspänningar är spänningar som existerar i en material eller i ett komponent trots att detta inte finns någon yttre belastning. De är oftast orsakad av tillverkningsprocesser såsom bearbetning, gjutning, kallformning, värmebehandling, svetsning och additiv tillverkning. Kvarstående dragspänningar i enstaka komponent kan vara negativt för utmattningsmotståndet. Genom för att införa kompressiva restspänningar inom ytskiktet kan man effektivt öka utmattningshållfasthet. Att behärska modifiera och kontroller restspänningar är därför viktigt på grund av prestanda och hållbarhet från lastbärande komponenter.

Vår forskning
inom vår forskning studerar oss restspänningar med hjälp från diffraktionstekniker och utvärderar dess påverkan på prestanda nära utmattningsprovning. Dessutom använder oss andra tekniker såsom högupplösning elektronmikroskopi för att analysera förä