- Jiddisch som tungomål har fått en höjd status genom minoritetslagstiftningen, vilket bland annat visat sig genom att man inrättat en universitetsutbildning i ämnet. Flera äldre talare uppger att de känner mera stolthet över jiddisch. Möjligheterna för kulturföreningar att söka statliga medel har uppenbart förbättrats, säger Jean Hessel, språkvårdare i jiddisch vid Språkrådet.
Paula Grossman, lärare, läromedelsförfattare på jiddisch och styrelseledamot i Stockholms Jiddischsällskap, menar att det har hänt mycket vad gäller statusen för språket. - ifrån inget alls till bidrag för språkets revitalisering samt som en följd från detta har jiddischföreningar startat i flera städer samt de producerar många evenemang kring jiddisch.
Salomon Schulman, medicinsk expert och författare, hävdar tvärt om att statusen på grund av språket är låg överhuvudtaget, inte minst bland skolmyndigheter.
Och inom den judiska gruppen?
- I sentimentala jiddischkretsar existerar den accepterad.
Judar och jiddisch
Judarna är sedan år en från de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige. Då fick även jiddisch en erkännande som nationellt minoritetsspråk. Som språk har jiddisch i Sverige en betydelsefull funktion som kulturarv samt bärare av judiskt liv, traditioner och historia. Den judiska identiteten har sin grund både i etnicitet, kultur och religion samt kan se olika ut för olika individer. dem som identifierar sig judiskt kan vara religiösa alternativt sekulära. Många judar inom Sverige är sekulariserade samt praktiserar judiska traditioner inom olika utsträckning. Den svenska religiösa judendomen sträcker sig mellan liberala inriktningar mot chassidisk judendom, till modell Chabad-rörelsen.
Den judiska minoriteten inom Sverige uppskattas idag mot cirka 20 –25 personer. Majoriteten av dem bor i Stockholm, Göteborg samt Malmö, där det även finns självstä