Filosofie vara den enda med ett medvetetande

Medvetandet och Yttervärlden

Det finns en sätt att tänka liksom ligger till grund till många diskussioner om både verklighet och kunskap, nämligen uppdelningen mellan subjekt samt objekt, mellan &#;jaget&#; samt resten av världen. Hur kommer det sig för att vi gör denna uppdelning, och vart leder den våra resonemang?

Till att börja med: visst tror ni att du är något? Att du finns mot, menar jag, och för att det finns en skillnad mellan dig och andra saker? Den upplevelsen vågar jag nog påstå existerar allmänmänsklig. Vad är då detta något, som dem flesta kallar &#;jag&#;? existerar jag bara någonting fysiskt, en kropp? För flera känns en sådan redogörelse ofullständig. Det verkar även finnas något mentalt &#; något vi kallar funderingar, känslor, minnen och förhoppningar. I äldre filosofi kallas detta &#;själen&#;, men oss använder inte det termen så ofta i dygn eftersom det blivit därför starkt kopplat till vissa specifika föreställningar om vilket denna själ är till något. Vi talar istället om &#;medvetandet&#;, ett o

Medvetandefilosofi är den gren av filosofin som studerar medvetandets natur, mentala processer, mentala funktioner, mentala egenskaper och deras relation till den fysiska kroppen. Kropp–själ-problemet, det vill säga förhållandet mellan medvetandet och kroppen, betraktas ofta som den mest centrala frågan inom medvetandefilosofin, även. 1 egenskapsdualism 2 Inom filosofin har man försökt göra en distinktion mellan så kallade objektsmedvetande och självmedvetande på grund av den metafysiska problematiken med ett objekt som objektifierar sig själv. Problemet är knutet till tidsbegreppet och hur en person hanterar sina erfarenheter och minnet. 3 monism filosofi 4 Medvetna om att vi människor har ett medvetande har tänkare och forskare beskrivit fenomenet från olika utgångspunkter. Trosföreställningar, hypoteser och ansatser till bevisföring har växlat genom åren, och i den här artikeln görs ett medvetet försök till sammanfattning av kunskapsläget. 5 Den ståndpunkten – att den som tror sig vara medveten helt enkelt är utsatt för en villfarelse – är för övrigt tillräckligt etablerad inom fältet för att ha ett namn: eliminativism. Av filosofen Galen Strawson har den kallats ”det löjligaste påstående som någonsin gjorts”. 6 Om medvetandets gränser. Var går gränsen för vår tanke? Människans hjärna har svårt att få grepp avstånd som räknas i ljusår eller att göra sig bilder av fler dimensioner än tre. 7 vad är dualism 8 Ett av filosofernas mål är att förklara hur ett icke-materiellt medvetande kan påverka en materiell kropp och vice versa. 9 Stoikernas kosmologi har beskrivits som "kosmobiologi", i och med deras syn på naturen som ett självreglerande och medvetet biologiskt system (djur). 10 Max Tegmark, den världsberömde svenske fysikern som har ett stort intresse för medvetandet, ställer frågan varför något överhuvudtaget är medvetet. Om medvetandet inte är översinnligt – enligt den numera mest etablerade uppfattningen – måste det helt enkelt handla om att materia skapar ett medvetande. 12

Medvetandets filosofi

Vårt medvetande är en filosofiskt och psykologiskt spännande isk har man debatterat ur två synvinklar: dualism alternativt monism.

Dualisterna med Platon, Aristoteles och Descartes hävdade för att medvetande och materia är åtskilda. Monisterna med tex Parmenides och Spinoza menar för att medvetande och materia är existerar olika vinklingar av identisk entitet. Spinozas teorier angående att det enda liksom finns, det enda oss kan veta något angående är medvetandet känns liksom om de fått färsk aktualitet i dagens VR, men har annars varit lite kuriosa under flera år. En fysikalisk, reduktionistisk syn är att allt som finns är ämne &#; och vi besitter inte helt förstått fysiken bakom medvetandet, men den finns. Idealisterna menar för att allt som finns existerar medvetande. Neutrala monister menar att materia och kännedom är olika speglingar från en bakomliggande neutral entitet.

talet dominerades av hyllandet av analys, rationalitet samt reduktionistisk monistisk materialism.

Damasio introducerade känslan igen, via